Teknikens resa - från 1800-talet till Drynex
Vissa idéer föds för tidigt för sin samtid. Elektroosmosens historia börjar redan på 1800-talet, långt innan någon pratade om fuktskador i källare eller grävfria metoder. Det var den tyske vetenskapsmannen Ferdinand Friedrich von Reuss som först upptäckte något som skulle visa sig bli grunden för en hel bransch: att fukt faktiskt kan förflyttas genom porösa material med hjälp av ett elektriskt fält.
Det är en förbluffande enkel princip när man väl förstår den. Vatten i ett poröst material, som betong, sten eller tegel, kan påverkas och styras med hjälp av svaga elektriska signaler. Ingen kemi, inga tillsatser, bara fysikens egna lagar. Det är också därför vi på Drynex älskar att säga att "enkel fysik är som bäst", en sanning som visat sig hålla i över hundra femtio år.
Tesla, patentet och en idé som väntade på sin tid
Redan 1874 tog ingen mindre än Nikola Tesla patent inom området. Tesla, mannen som senare skulle förändra hela vår syn på el och energi, såg tidigt potentialen i att styra fukt med elektriska fält. Men precis som med många av Teslas idéer, tog det lång tid innan världen var redo att använda upptäckten fullt ut.
Det dröjde ända till 1900-talet innan tekniken började användas praktiskt, för att torrlägga konstruktioner som annars var svåra att komma åt. Under den här perioden var elektroosmos fortfarande mer undantag än regel, en teknik som fanns men som väntade på rätt tillämpning.
Från broar och historiska monument till ett lutande torn i Pisa
Det var först på 1980-talet som tekniken verkligen fick sitt genombrott som en beprövad metod. Ingenjörer och forskare insåg att elektroosmos passade perfekt för konstruktioner som inte kunde dräneras på traditionellt vis, av det enkla skälet att traditionell dränering skulle innebära för stora eller till och med omöjliga ingrepp.
Vägar och broar var några av de första tillämpningarna. Men det är kanske ett av världens mest kända byggnadsverk som bäst illustrerar teknikens verkliga styrka: det lutande tornet i Pisa. Ett av världens mest omtalade och sköra monument, där traditionell schaktning aldrig hade varit ett alternativ, blev istället ett bevis på att elektroosmos kunde lösa problem som annars ansågs olösliga.
Om ett åttahundraårigt torn i marmor kan fuktsäkras med hjälp av elektriska fält, säger det något om teknikens verkliga potential även för betydligt mer vardagliga byggnader, som din egen källare.
Steget från monument till vanliga hem
Fram till 1990-talet var elektroosmos i praktiken förbehållet stora, unika konstruktioner. Broar, historiska byggnader och monument, inte villor eller flerbostadshus. Det var först under det decenniet som ingenjörer började utveckla lösningar anpassade för mindre, vanliga byggnader.
Det är här historien börjar närma sig den teknik vi använder idag. Från att ha varit en lösning reserverad för unika undantag, öppnades dörren för att vem som helst med en fuktig källare skulle kunna dra nytta av samma grundprincip som en gång räddade ett av världens mest kända torn.
Vidareutvecklingen i Sverige
Det är här vår egen historia tar vid. Under de senaste femton åren har tekniken vidareutvecklats i Sverige av vår mentor Ulf Wiberg, som tillsammans med tyska ingenjörer förfinat systemet steg för steg. Ulf har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att göra elektroosmos mer tillgänglig, mer träffsäker och mer anpassad för de förutsättningar som gäller i svenska hus och fastigheter.
Ulf går snart i pension, men hans engagemang är en låga som är svår att släcka. Det är också därför han nu är med och framtidssäkrar sin livsverk och innovation genom Drynex, för att säkerställa att kunskapen och tekniken lever vidare och fortsätter utvecklas även efter honom.
Från Dry och Next Generation till Drynex
Namnet Drynex är ingen slump. Dry står för torrt, nex står för next generation. Tillsammans symboliserar namnet precis det vi vill representera: framtidens smarta sätt att torka och skydda byggnader, byggt på en teknik med rötter som sträcker sig nästan hundrafemtio år tillbaka i tiden.
Vi ser oss själva som nästa steg i en lång kedja av upptäckter, från von Reuss i laboratoriet, via Tesla och hans patent, till ingenjörerna som räddade Pisas torn, och vidare till Ulf Wibergs årtionden av vidareutveckling här i Sverige. Varje länk i den kedjan har fört tekniken närmare det den är idag: en pålitlig, dokumenterad och skonsam metod för vanliga hem och fastigheter.
En arvet vi förvaltar med stolthet
Idag är vi stolta över att erbjuda en av marknadens mest effektiva lösningar för dränering och torkning, helt utan att behöva gräva. Det är resultatet av över ett sekel av vetenskaplig upptäckt, praktisk beprövning på några av världens mest krävande byggnadsverk, och femton års målmedvetet finslipande här hemma i Sverige.
För oss handlar teknikens resa inte bara om historia. Den handlar om varför du idag kan lita på att en lösning som en gång räddade ett lutande torn i Pisa, nu kan göra exakt samma sak för din källare, helt enkelt, smartare, snabbare och tryggare.
Vanliga frågor om teknikens historia
Är elektroosmos en ny och oprövad teknik?
Nej, tvärtom. Principen upptäcktes redan på 1800-talet och har använts praktiskt sedan 1900-talet, med genombrott som en beprövad metod redan på 1980-talet. Det är en teknik med lång historia bakom sig, inte ett nytt påfund.
Stämmer det att Nikola Tesla var inblandad i teknikens historia?
Ja, Tesla tog patent inom området redan 1874. Det var ett av flera tidiga steg som senare ledde fram till att tekniken kunde användas praktiskt för att torrlägga konstruktioner.
Har tekniken verkligen använts på så stora byggnadsverk som Pisas torn?
Ja, under 1980-talet blev elektroosmos en beprövad metod för konstruktioner som inte kunde dräneras traditionellt, och det lutande tornet i Pisa är ett välkänt exempel på detta.
Vem ligger bakom vidareutvecklingen av tekniken i Sverige?
Vår mentor Ulf Wiberg har tillsammans med tyska ingenjörer vidareutvecklat och förfinat tekniken under de senaste femton åren, med målet att göra den tillgänglig för vanliga svenska hus och fastigheter.
Varför heter företaget Drynex?
Namnet är en sammansättning av Dry, som står för torrt, och nex, som står för next generation. Tillsammans representerar det vår ambition att vara nästa generations lösning för att torka och skydda byggnader.